Club Nórdico
Club Nórdico Costa del Sol, Fuengirola
|
|
|
|
Planerade resor och utflykter
|
 |
 |
 |
 |
 |
 |
Innan tuppen hade galt och mörkret låg över Fuengirola, var det dags att stiga upp. Det var inte svårt, då jag visste vad som väntade. En snabb promenad med hunden, så frukost på stående fot – nu började gryningsljuset visa sig. Halv åtta, dags att ta sig till bussen, 30 morgonpigga resenärer, förväntansfulla. En stilla bön hade jag gjort – till vädrets makter – hoppas vi inte får regn dessa två dagar. Efter denna regniga och grå vinter behöver vi komma ut och se lite skönhet.
Och skönhet fick vi se, helt bedövande. Ett alldeles fantastisk hotell checkade
vi in på nära centrum i den äldre stadsdelen.
Sedan startade vi med att promenera i de gamla judiska kvarteren – smala gränder
och små vackra torg, där man verkligen upplevde att tiden stod still. Nästa mål
var katedralen, som verkligen tog andan ur en. En verklig juvel i ordets rätta
benämning. I det högra mittskeppet skulle Notre Dame i Paris utan vidare
promenera in. Ni som inte sett katedralen – åk dit och beskåda detta gigantiska
byggnadsverk.
Nästa punkt på programmet blev Alcázares Reales dvs. de kungliga palatsbyggnaderna, som omtalas som Sevillas mest intressanta byggnadskomplex. Flera epoker har satt sina spår här. De tidigaste spåren sträcker sig tillbaka till det arabiska styret, dvs. före år 1000 ek. Det andades verkligen tid i detta byggnadsverk. Än i dag används palatsens vissa avdelningar då nuvarande kungen besöker Sevilla.
Trötta i benen och med huvudet fullt av intryck, fick vi vila en stund innan kvällens aktivitet, ett besök på Museo del Baile Flamenco. Där fick vi njuta av riktig Sevilliansk flamenkodans. Kvällens avslut blev en god middag med gott vin – sedan i säng med surr i huvudet och känslan av att här vill jag stanna några dagar till.
Dag två med nya äventyr. Promenad till Casa de Pilatos, som började byggas 1492 och har en lång och intressant historia med sina olika byggnadsstilar, patios och trädgårdar, utsirade tak, rum där väggarna var klädda i olika kvadratiska kakelmönster. Kakel så vackert att det inte går att beskriva, det skall ses.
Nästa stopp blev Plaza de España med Palacio Espanol, en enorm halvcirkelformad byggnad. Cirkeln slutes med en kanal med vackra broar över till ett parkområde. Detta byggnadsverk uppfördes 1929-30 i samband med den stora spansk/amerikanska utställningen. Imponerande att se de stora kakelbilderna som beskriver de olika provinshuvudstäderna. Ytterligare ett byggnadsverk som tog andan från en.
Bussen väntar och nu är vi på väg till Itálica, den romerska bosättningen som sägs vara den första som var permanent på den Iberiska halvön. Itálica började byggas ca 200 år f.kr. och blev redan från början en storslagen stad. Kejsar Hadrianus föddes här av en adelsfamilj bosatt i Itálica. Han var romersk kejsare mellan 117 och 138 e.kr. en storslagen man med vida vyer. Han byggde Hadrianus mur tvärs över norra England från kust till kust och ett enormt palats Villa Adriana i Tivoli utanför Rom. Så vi kan förstå att han också satt sin prägel på Itálica. Man har räddat många mosaikgolv som vittnar om stadens stora betydelse. Amfiteatern talade sitt tydliga språk – en gigantisk anläggning med plats för ca 25 000.
Det var mycket intressant att få vandra omkring här och känna tidens vingslag. Fler utgrävningar är planerade och jag kommer gärna tillbaka.
Dags att vända hem igen, mätta och belåtna på alla intryck. Vädret höll sitt löfte, men precis innan vi kom till Fuengirola kom det lite regnstänk.
Tack för en fin guidning som alltid Magdalena Thomell – vi återkommer med nya äventyr.
Foto: Ulla Hansson
Text: Kerstin Agelmo
| Vi
påbörjade vår färd med att åka längs kusten söderöver, och i höjd med
Marbella svängde vi av norrut och åkte upp i inlandet. En liten väg som ledde
oss 7 km uppåt berget. Vid Refugio de Juanar, ett rustikt och trevligt hotell
som byggdes som jaktstuga i början av 1900-talet av markisen av Larios, stannade
vi för att dricka kaffe. Vi gjorde en härlig vandring på ca fem kilometer, till och
från utsiktspunkten "Mirador de Juanar" där vi njöt av utsikten över Marbella
ovanifrån.
Vi åkte sedan de sju kilometerna tillbaka till vägen som tog oss genom Monda och förbi Guaro - där bergssidorna lyste av blommande mandelträd. Landskapet som vi åkte genom var sagolikt vackert, och vi fortsatte, förbi Alozaina upp till Yunquera, en vackert belägen by som utgör utgångspunkt för många vandringsleder in i Sierra de las Nieves. Här åt vi en god lunch, och efter att ha avnjutit mat och god samvaro blev det dags att återvända, nu via Alozaina, Casarabonela och vägen som går förbi Churriana tillbaka till Fuengirola. |
 |
 |
 |
Resan till Acinipo startade i arla morgonstund; 29 pigga resenärer hade
infunnit sig förväntansfulla för vad dagen skulle erbjuda.
Vi åkte via Churriana upp till Cartama, vidare över Ardales upp Sierra Roule med
kaffestopp på vägen. Första målet var Setenil de las Bodegas, som under
romartiden hette Laccipo. När Morerna erövrade staden blev det Setenil. År 1484
inkorporerades staden i det katolska riket.
Här tog vi en lång promenad. Detta är en mycket märklig stad som klamrar sig
fast vid klipporna över en ravin där floden rinner fram. Lite trötta i benen
fick vi vila en liten stund innan nästa stopp – ruinerna efter den romerska
staden Acinipo. Det var en otrolig syn som mötte oss - att i fonden se resterna
av den stora teatern, byggd ca 100 år f.k. detta omfattande område bestod av
100-tals stenhögar – troliga rester efter bebyggelse. Ett bostadshus var
utgrävt, annars var inte mycket frilagt. Man kan bara ana sig till denna stora
stad med allt som innefattas i romerska byggnader.
Jag kan tänka mig en otrolig frustration hos spanska arkeologer att få vänta på
att sätta hacka och spade i området. Staden lär ha haft ca 15 000 invånare. År
429 e.k. ödelades staden av vandalerna – våra förfäder?. Själv skulle jag inte
ha något emot att få vara med och gräva ut här – kanske i nästa liv – vem vet?
After denna stora upplevelse väntade så en kort resa till nästa stopp där mat
och vinprovning stod på programmet. Bodega Joaquim Fernándes, Finka los Frutales,
där druvorna odlades helt ekologiskt. Flera mycket goda viner fick vi prova och
vi avåt en fantastiskt god paella. Personalen visade oss runt och vi fick se hur
hela proceduren från druva till butelj gick till. Finkan har ännu en ganska
liten produktion med sina 4 har’s odling och 20 000 buteljer per år. Så det blev
lite inköp för att njuta av vinet och tänka tillbaka på denna underbara
omväxlande dag.
Som guide hade vi den väl pålästa, kunniga Magdalena Thomell. Hon hittar alltid
smultronställen. Tack för detta berikande från oss alla.
Foto: Hans Forsberg. Text: Kerstin Agelmo.
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
|
Detaljerad beskrivning av resan Klicka här -->>
Utfärd med Club Nórdico 12-15 mars 2008
En välplanerad och jättetrevlig resa!
|
Magdalena vår fantastiska reseledare och den duktige lokale guiden
Gruppbild (fler bilder längre ner)
Från ett litet mulet och kylslaget Fuengirola åkte vi med buss upp i bergen norr om Malaga, först på motorvägen och sedan på en slingrande liten landsväg i otroligt vacker natur över smala broar och mellan berg och dalar. Solen tittade ibland fram och lyste över mandelträden, som precis börjat blomma, de första blommorna i svagt rosa. De övergår sedan till vitt. Så fort busschauffören Antonio kunde stanna blev det paus för fotografering. En gammal andalusisk bonde mötte vi också med sin 18 år gamla åsna. Förutom de rosa och vita mandelträdsblommorna lyste även bergen gula av ginst. Magdalena berättade att det 1907 varit stora översvämningar ner mot Malaga, då man tidigare bränt ner skogen i bergen. Man planterade då bl a pinjeträd.
Vid Casabermeja stannade vi för att dricka kaffe vid en venta, ett värdshus.
Till kaffet intog vi också ett glas anis och passade på att äta lite mandel, som
ju också ska vara så nyttigt. Mandeln är en stenfrukt släkt med persika, plommon
och körsbär, fick vi veta.
I Casarbermeja med sina vita andalusiska hus tätt intill varandra på
bergssluttningen finns även en mycket speciell och vacker kyrkogård.
Vi passerade byn Colmenar (colmena = bikupa) och körde igenom byn Riogordo.
Färden fortsatte österut över Axarquíaområdet, som bildar en triangel öster om
Malaga. Avfarten till Comares passerades. Comares är ett måste att besöka, där
det ligger högt uppe på en bergstopp, men man bör helst köra med bil på de
slingrande vägarna dit upp.
På sluttningarna växte olivträd, avokadoträd och citronträd, dignande av gula
citroner.
En god lunch och vackra omgivningar
Vid en liten spansk venta i Las Cuevas de Comares stannade vi så för lunch.
Stället är känt för sina korvar och kött, så först fick vi olika korvar bl a en
kryddstark blodkorv, som faktiskt var riktigt god. Något slags fläskstek
serverades som segundo och som postre husets flan. Vi hade mycket trivsamt och
skratten var många. Citroner och korvar inhandlades.
Efter mat och dryck och många vackra intryck av hisnande berg, t o m med snö,
mandelblom, citroner m m var det många som slumrade till i bussen på väg hem
medan Magdalena läste för oss hur svenskar och spanjorer upplever naturen enligt
Herman Lindqvist. Benarmargosa var en lite större by vi passerade och i sydost
reste sig snöklädda berg, nämligen sierra de Tejera, som gränsar mot
Granadaprovinsen. Högsta punkten är 1818 m. I bergen levde förr moriscos, ett
folkslag som från början var kristna morer, På 1500- och 1600-talet blev de
bortkörda under upprorstider.
Om avokado fick vi lära oss att de plockas omogna och hårda från träden och att det mognar först när de skördats. Ett tips att få avokado att mogna snabbare är att linda in den i tidningspapper och sedan lägga den i värme eller lägga den i samma påse som bananer.
En frukt som bör provas är nispero, som har smak av mango, banan och persika.
Christina Sanmark, som för första gången deltog i en utfärd till de blommande mandelträden.
|
Vår guide Magdalena
Med Magdalena som guide. Rapport från B-A.
| Hej! Här är några bilder från vår utflykt till Antequera och vargparken. Vi var 30 glada själar som äntrade bussen i Fuengirola och trotsade vädergudarna. Detta var dock inte svårt för helt plötsligt hade vädret vänt och vi hade alldeles utmärkt väder hela resan. Efter en fikapaus halvvägs till Antequera så anlände vi till de förhistoriska gravarna utanför Antequera. Där mötte oss vår lokala guide Theresa. Hon pratade både tydlig spanska och engelska vid behov. Trevlig, duktig och engagerande. Vi såg de tre gravarna från ca 2500 till 2000 år före Kristus födelse. De två första gravarna, eller "dolmarna" som de heter på spanska, var byggda i ungefär samma stil. D v s med enorma stenblock på sidorna och i taket. Hur man burit sig åt att transportera och lyfta upp dessa rejäla bumlingar förvånade oss alla. Ingångsstenen på den andra dolmen beräknas väga ca 180 ton! Stenbrottet är lokaliserat högre upp ca 5-600 meter från gravarna. Efter de tre dolmarna besökte vi gåendes Antequera. Vi gick utefter de gamla gatorna som sett i stort sett alla invaderande folkslag genom tiderna. Vi besökte också den imponerande fästningen uppför redan under det muslimska väldet på 1200-talet. Naturligtvis senare ombyggd efter att de kristna erövrarna intagit staden 1410. Därefter utgjorde den en viktig bas för det fortsatta erövrandet av kungariket Granada. Vi hade också en utmärkt vy över den s.k. indianen eller kärleksklippan som vi så ofta sett från bil och bussfönstren. Vi åt en utsökt lunch med lokala rätter i en mysig restaurang. Naturligtvis slog vi också lokalbefolkning och betjäning med häpnad då vi stämde upp med både sånger och historier. Med goda drycker inombords och förstärkt mod gav vi oss i väg till vargparken. Beskrivningen av flera timmars promenad kanske hade avskräckt någon men det var ingen lång promenad det var bara tiden som blev lite längre. Detta berodde på de återkommande stoppen med intressanta berättelser om vargarna och deras liv. Samtliga vargar var uppfödda i fångenskap vilket gör att de inte är rädda för människor. Man hade i princip tre sorters vargar. Den arktiska vita vargen som är mycket utrotningshotad. Det återstår bara ca 250 i vilt tillstånd. Här fanns det 5 stycken. Därefter följde den Iberiska vargrasen som är något mindre än de övriga två raserna och brun/svart till färgen. Den europeiska vargen, som vi har även i Sverige, är grå och ganska stor. Ett imponerande djur som man knappast vill möta ensam i naturen. Efter detta vände vi kosan mot Fuengirola under ivrigt historieberättande. Hälsningar B-A |
 Dolma de Romeral - en helt ny teknik för 3500 år sedan
|
|
|
 Fästningen Antequera från 1200-talet
|
| Magdalena var som vanligt vår fantastiska guide!. Årets resa blev
fulltecknad och det var 50 deltagare som beundrade mandelblommorna.
|
 |
|
|
 |
En mycket lyckad resa!!
Tack Magdalena! - Här
med den lokale guiden (det var kyligt).
|
Vi startade vår resan genom att åka upp förbi Málaga och ta av mot
Sevilla. Vi stannade för kaffepaus längs vägen och vid Sevilla var det dags
att svänga av norröver. Slättlandskapet övergick i skogklädda berg och dalar,
där korkekar, pinjeträd och kastanjeträd avlöser varandra, och betande
boskap ger landskapet en rofylld prägel. |
|
| Vid ankomsten begav vi oss direkt till gruvmuséet, där en guide väntade oss och tog oss med till Peña de Hierro, ett gammalt gruvbrott. Vi fick bl. a. se en återskapad gruva från den romerska epoken (där slavar arbetade slagna i järn och dog efter ca. fem år utan att ha fått lämna gruvan!). En kopia av den gamla järnvägsstationen, visade den lyxiga passagerar-vagnen, den s.k. Maharadja-vagnen från 1892. Sedan åt vi en god lunch innan vi steg ombord på gruvtåget, som under ca en och en halv timma tog oss med på en färd längs med Rio Tinto, Den Röda Floden, vars järnhaltiga, rödfärgade vatten även gett namn åt orten. Vi åkte i samma tågvagnar som sedan början av 1900-talet fraktat gruvarbetare och disponenter runt mellan de olika gruvorna i området. |
|
| Vi åkte sedan till Aracena,
där vi tog in på vårt hotell och åt gemensam middag.
Efter frukost nästa dag besökte vi ”La Gruta de las
Maravillas” landets vackraste stalaktit-stalakmit-grottsystem. Vi
vandrade (och klättrade i många trappor) genom 12 salar och förbi flera underjordiska
sjöar. Efter en knapp timma åkte vi vidare och utforskadeden vackra bergsnaturen
och stannade i en by "Jabugo" där vi åt en fantastisk lunch med många prov på
traktens fina köttprodukter (jamon iberico mm.) innan det var dags för
återresan mot Costa del Sol.
Vi fick chansen att handla skinkor, korvar och annat gott. Vi fick även
se de fläckiga grisarna som äter sig mätta på ekollon. Dessa kommer från
flera typer av ekar och därför finns mat från september till januari. |
|
| Resa med Birgitta till Alpujarras, den 9-10 april. Ett samarbete mellan Club Nórdico och Mas Amigos Läs mera om resmålet |
|
|
Vi gjorde en tvådagarsutflykt med bilar till det vackra bergsområdet Alpujarras,
i sluttningen söder om Sierra Nevada. Vi startade från Fuengirola kl 09.00 på
lördag morgon. Efter ca 2 timmars resa österut, och en kaffepaus, åkte vi upp i
bergen. Där besökte vi den högst belägna bergsbyn TREVELEZ 1.500 m över havet. I
byn finns ett skinkkokeri och vi fick beskåda den gamla traditionella konsten att
torka Serrano-skinkan och provsmaka tillsammans med ett gott, lokalt vin.
Därefter gick vi runt i den lilla byn, som har ett stort utbud av konst-hantverk.
Bl a finns keramik och de för trakten typiska trasmattorna att beundra, och
köpa.
Vi åkte sedan till de tre kända bergsbyarna; CAPILEIRA, BUBION och
PAPILEIRA. Utsikten är hänförande och en mycket speciell atmosfär härskar i
gränderna mellan de små vita husen med sina platta, jordbeklädda tak i gammal
stil.
Vi åt en typisk middag med migas, torkad skinka och ”fattigmans- potatis”. Och
övernattade i ett mysigt hostal.
Nästa dag såg vi oss om i bergsbyarna, besökte en lokal bodega med produkter som
vin, fikon, honung och mycket annat från området.
Därefter påbörjades återfärden men vi stannade ven vid det gamla buddistiska
centret, på vägen innan vi tag oss ner till kusten vid Salobrena.
Club Nórdicos traditionella Mandelblomsutfärd gjordes måndagen den 31
januari. |
  |
 | RESA TILL, CÁDIZ, PUERTO DE SANTA MARIA OCH JEREZ DE LA FRONTERA 27 - 29 MARS 2004. Se separat beskrivning -->> |
| Córdoba 13-14 mars
|
| Mandelblomsresan 17 Januari 2004 |
|
|
 |
| Ut i det blå den 11 Mars 2003 En trevlig heldagsutflykt till okänt mål (Malaga!) - som bjöd på många överraskningar! |
Vi besökte Cortijo BACARDI i Malagas
industriområde |
Där fick vi se, lukta och smaka på ROM |
I en bodega fick vi lära oss mycket om Malaga-viner |
Vi åt en härlig lunch tillsammans |
Se fler bilder från resan ! -->>
Lunchen som bjöds var utsökt!
|
 |
|
Sänd mail till
westin@telefonica.net med kommentarer och frågor om denna websida. |
